Skåneresan 20 - 25 maj 2018

 

Söndagen den 20/5 var vi elva personer som reste mot Degerberga där vi skulle bo under vårt besök i Skåne.

Dagarna blev intensiva. Många platser reste vi till. Vi vandrade, skådade fågel från strandkanter, vägar, stigar och fågeltorn. Vi studerade växter av olika slag.  Besökte slott och kyrkor.

DAGAR AV SOL - några av mina minnesbilder.

Bara några av alla de platser vi besökt har jag nämnt och endast ett fåtal av alla fåglar vi sett och hört (125 arter) har jag namngett.

Jag har strövat på strandängar vid Stenshuvud och på Tosteberga ängar. De stora hagtornsbuskarna, som växte överallt, var översållade av vita blommor, som gjorde landskapet mycket vackert.  Blomsterprakten fick marken att skimra och många gånger har blicken sänkts mot marken för att studera växternas skönhet.

Havet fanns i närheten och bruset från vågorna skapade ro.

Jag har varit omgiven av de stora lövträdens grönska och i denna lövsal sjöng en stor fågelkör. Där fanns näktergal, svarthätta, trädgårdssångare, rödstjärt, härmsångare, gransångare, grönsångare, gärdsmyg, rosenfink .....

Då jag klev ur bilen i Drakamöllans naturreservat hördes Seppos glada rop: "Sommargyllingen sjunger!" Då var löftet om att få höra denna fågel infriat. Glädje!

I Forsakar vandrade jag vid två tillfällen. En miljö skapad genom årtusenden och där det blir ett speciellt ljus då solen silar genom bladverket på de stora bokarna, som växer tätt på ravinens sidor. Forsärlan flög fram och tillbaka över bäcken, som forsade fram längst ner i ravinen. Strömstareparet matade sin unge. Vilken upplevelse! Kanske får man bara vara med om det en gång i livet. Gärdsmygens sång ljöd överallt och plötsligt satt den på en kal gren. Så liten och så söt. Trädkryparen trivdes på de höga stammarna.

Fågelungar på marken och i bohål. Koltrasten, större hackspetten och nötväckan hade en hektisk tillvaro.

Ramslöken, med sina vita blommor, bildade en matta på sina ställen.

Många intryck och känslor fanns hos mig och har stannat kvar.

 

Ge mig en dag av vindar och sol

vid stränder ljusa och klara

där tystnaden går i kullarnas gräs.

Vid havet, vid Österlens dalar.

 

Ur Österlenvisan av Olle Adolphson

 

Jag fick en sådan dag ute vid Haväng med sina vidsträckta stränder.

Då jag står vid Olle Adolphsons gravsten på kyrkogården vid Ravlunda kyrka nynnar jag några melodier ur hans stora sångskatt.

Strax intill finns Fritiof Nilsson Piratens gravsten med den geniala texten som börjar:

" Här under är askan av en man som hade vanan att skjuta allt till morgondagen......"

 

Inte trodde jag, att jag skulle få se en rörhöna vid Vittskövle slott. Men där bland vattenväxterna i vallgraven höll den till.

Det var varmt under vandringen i Vattenriket i Kristianstad. När vi var tillbaka vid Naturum efter ca 5 timmar, hade guiden fått ihop över 70 arter. Jag nådde inte riktigt så långt, men många arter blev det. Jag var glad över att ha  fått höra många kärrmesar och en pungmes. Lite extra lycklig blev jag över att få se den större strandpiparen med sin unge.

Jag har fascinerats över de många röda gladornas och de vita storkarnas "segelflygning" på himlen.

Tubkikaren kom till användning vid besöket på Äspets naturreservat.

Bland alla änder, gäss och vadare syns en ensam fågel. En skärfläcka.

Vad vacker den är!

Ute till havs på stenarna står kentska tärnor och silvertärnorna visar upp sin flygskicklighet.

Överallt där jag rört mig har ögon och öron varit inställda på att se och höra fåglarna. Väl att vänner från fågelklubben fanns med. De hörde, såg, pekade, förklarade och lät mig titta i deras stora tubkikare, då jag inte alltid orkade bära med mig min tubkikare. Tack!

Med glädje och tacksamhet över dagar som gett god gemenskap och mängder av upplevelser, som blir rika minnen.

 

Gudrun G.